Fysioterapeuten 5-2019

26 FYSIOTERAPEUTEN 5/19 FAG DOKTORGRAD Sara Lundell , leg. Sjukgymnast, ph.d., Institu- tionen för samhällsmedicin och rehabilitering, fysioterapi, Umeå universitet, Sverige. Handledare: Karin Wadell, professor, Börje Rehn, docent, Åsa Holmner, ph.d. och Maria Wiklund, docent, Umeå universitet. Originaltitel: COPD in primary care. Exploring conditions for implementation of evidence- based interventions and eHealth. Disputationen ägde rum den 9. november 2018 vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av våra vanligaste folksjukdomar som orsakar mycket kostnader för samhället och lidande hos de drabbade. Andnöd är det vanligaste symtomet, men det är också vanligt med nedsatt fysisk förmåga och fysisk aktivitet, viktnedgång och depres- sion. Tillsammans kan det leda till nedsatt livskvalitet och för tidig död. Lungrehabi- litering som inkluderar fysisk träning och utbildning med syfte att lära sig hantera sin sjukdom, har många positiva hälsoeffekter hos personer med KOL. Behandlingsrikt- linjer för KOL rekommenderar lungrehabi- litering, men trots det har få personer med KOL tillgång till detta. E-hälsa har föresla- gits som en strategi för att öka tillgången. För att kunna implementera nya arbetssätt i hälso- och sjukvården är det viktigt att först känna till aktuella förutsättningar. Därför var syftet med avhandlingen att i primär- vården utforska upplevelser, interaktion och kontext kopplat till KOL-vård. Samt att ut- forska design och effekt vid användning av e-hälsa, samt hur användarna upplever dess relevans och vad de förväntar sig för nytta vid användning av ett e-hälsoverktyg. Tre av studierna genomfördes i primär- vården i Västerbottens län i norra Sverige. Det genomfördes individuella intervjuer och fokusgruppsdiskussioner med personer med KOL (n=13), anhöriga (n=2), sjuk- vårdspersonal (n=15) samt externa forskare (n=4). Kvalitativ innehållsanalys och grun- dad teori användes för att analysera utskrif- ter från intervjuer och gruppdiskussioner. Sjukvårdspersonal (n=18) och verksam- hetschefer vid vårdcentraler (n=26) i länet besvarade frågeformulär som analyserades med deskriptiv statistik. Resultat från de kvalitativa och kvantitativa analyserna sam- manfogades i en mixad metod. I den fjärde studien genomfördes en systematisk fors- kningssammanställning om effekt av e-häl- sa, vilken analyserades med en metaanalys. Resultat från avhandlingen visar på komplexa interaktioner inom KOL-vården mellan sjukvårdsorganisationen, sjukvårds- personal och personer med KOL. Inom sjuk- vårdsorganisationen är KOL lågt prioriterat och vården präglas av bristfälliga rutiner och bristande resurser. Ansvarsfördelningen för KOL-vården är otydlig och splittrad mel- lan olika delar av organisationen. Sjukvårds- personalen är ambitiös och vana vid att styra över det dagliga arbetet med patienter, men deras arbete utmanas av den svårpåverkade organisationen. De strävar efter att erbjuda stödjande och stärkande KOL-vård med in- terprofessionell samverkan. Det är dock of- tast sjuksköterskorna som har den primära kontakten med patienterna, medan fysiote- rapeuter och andra professioner mer sällan är involverade. Personalen hindras också av bristande kunskap kring och erfarenhet av KOL, eftersom KOL bara är en av alla diag- noser som de möter i sitt arbete. Personer med KOL har även de en bristande kunskap och insikt samtidigt som de hanterar känslor av skuld, skam och rädsla. Interaktionen med sjukvårdspersonalen är viktigt och det bemötande och stöd de får i primärvården kan påverka hur de accepterar och hanterar sin sjukdom. Det är viktigt att diagnosens låga status inte lyser igenom i interaktionen utan att de får uppleva att de är välkomna, blir tagna på allvar och prioriteras i primär- vården. Analys av tidigare studier visade att stöd och råd via telefon, hemsidor eller mobilte- lefon kan få personer med KOL att öka sin Mer kunskap om och fler insatser för personer med KOL behövs i primärvården

RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy