Fysioterapeuten 8-2017

FYSIOTERAPEUTEN 8/17 23 yrkesutövning vid fysioterapeuters hembe- sök hos äldre personer? En kvalitativ forsk- ningstillnärmning med semistrukturerade intervjuer valdes för att besvara den. Litte- ratur i form av vetenskapliga artiklar söktes upp i vedertagna databaser, och teori valdes ut i samarbete mellan första- och andreför- fattare. Teoretiska perspektiv och metodiska betraktelser I följande avsnitt redogör vi först kort för de teoretiska perspektiv vi har använt för att belysa informanternas erfarenheter i syfte att ge en ökad förståelse för dem. Därefter presenteras studiens metod. Kommunikation Kommunikation är mer än bara det talade ordet, och pågår kontinuerligt när män- niskor befinner sig i varandras omgivning. Alla val och handlingar, liksom hur de ut- förs, uppfattas och tolkas – ofta omedvetet – av deltagarna (6, 10–13). Kommunikation, interaktion och samhandling används här som synonymer. Samhandling består till stor del av ritua- ler, vilket innebär att aktiviteter präglas av normer och rutiner. Dessa sätter en stan- dard för kroppsligt och verbalt beteende i givna situationer, och vi förväntar oss att an- dra delar vår uppfattning av vad som är rätt (12, 13). Goffmans b egrepp «situationsdefi- nition» betecknar den ram vi behöver för att finna våra roller och bete oss enligt normen, sammanhanget ger oss riktlinjerna för vårt uppträdande (11–13). Sammanhanget och dess normer är dock inte något statiskt, människor förhandlar ständigt om vad som ska gälla i den aktuella situationen. Goffman understryker att människor i allmänhet önskar konfliktfria och behagliga samhand- lingssituationer där respekt och självrespekt upprätthålls, vilket en gemensam situations- definition underlättar för (13). I möten med nya bekantskaper är det t.ex. småprat utan intima samtalsämnen som anses passande, vilket skiljer sig betydligt från ett möte mel- lan nära vänner. Att ställa närgående frågor vore att överse sociala koder och bryta mot normerna, vilket kan orsaka en mindre be- haglig situation. Mellan patient och behandlare är relatio- nen asymmetrisk, där den sistnämnda har större makt pga. parternas olika kompetens och hjälpbehov (6, 14, 15). Rollfördelningen påverkar interaktionen, då den medför att olika typer av uppförande anses passande, men deltagarna förhandlar ständigt om rol- lerna och relationen (6). När patienter väljer att lita på den professionelles kompetens för att bli hjälpt, blir de mer sårbara (14). Til- lit påverkar dock främst relationen positivt genom förenklad överföring av information och kunskap, vilket i sin tur förbättrar sam- arbetet och ökar handlingsfriheten för den betrodde. Förlorad tillit kan delvis återvin- nas genom individanpassad kommunika- tion (6, 14). Kontext Alla budskap tolkas i sin kontext, och där- med blir interaktion och kontext icke-sepa- rerbara (6, 12, 13). Kontextbegreppet syftar här till allt som bidrar till att skapa mening i en situation; tid, plats och deltagare bildar ett sammanhang, och kontexten är av stor bety- delse för gällande spelregler. När arbete ska utföras i någons hem, möter den offentliga sfären den privata, regler för uppträdande blir mindre självklara. Ett hem är en privat, intim arena, och ritualer skiljer sig från of- ficiella miljöer (16, 17). Rum är olika privata och offentliga, då de präglas av vanor och rutiner, vilket också fyller hemmet med me- ning och kan representera de som bor där. Att kunna bo kvar hemma, signalerar själv- ständighet, vilket hänger ihop med kontrol- len över sig själv och sin kropp (16, 17). Rörelse och mening Med ett kroppsfenomenologiskt perspektiv är det via vår kropp som vi har tillgång till världen – människor är kroppsliga och erfa- rande subjekt (18, 19). Begreppet «intentio- nalitet» avser att vår uppmärksamhet alltid riktas mot omvärlden, funktion i vardagen präglas därmed av en frånvaro av fokus på själva kroppen (18, 19). «Kroppsschema» syftar till den omedvetna uppfattning vi har av vår egen kropp och som gör att vi kan verka i förhållande till omgivningen utan att tänka på hur vi ser ut eller hur det går till (19–21). Intentionalitet och kroppsschema är därmed tätt sammanflätade som fenomen – med fokus riktat utåt fungerar kropps- schemat bäst. I kontrast till kroppsfenomenologins teoretisering av människans oreflekterade koppling till omgivningen genom rörelse, berör teori om motoriskt lärande och kon- troll hur man effektivt lär in eller utför en rörelse genom ett medvetet externt fokus (22, 23). Fördelen med fokus på rörelsens tänkta effekt förklaras med att den auto- matiska kontroll som upparbetats störs av internt fokus på kroppen och på utförandet (22). Då funktionsfall är vanligt hos äldre, är det relevant och viktigt för fysioterapeuter att ha kunskap om hur rörelser bäst lärs in på nytt i en specifik kontext. Metod Masteruppsatsen som denna artikel bygger på är en kvalitativ studie med sex semis- trukturerade intervjuer (24). Vid rekryte- ring mailades kommunfysioterapeuter i en mängd kommuner en förfrågan med information om projektet och rekryterings- kraven. Norsk Samfunnsvitenskapelig Da- tatjeneste (NSD) godkände studien innan den påbörjades och intervjuer planerades in efterhand som intresse anmäldes. När vi träder in i någons hem, blir de flesta automatiskt gäster. Kort sagt • Funktionell träning blir ofta en passande insats i hemmet genom sin enkelhet, samtidigt som den tar hänsyn till människan som socialt och kulturellt väsen, vilken stimuleras till aktivitet när den upplevs meningsfull. • Fysioterapeutens integrering av gästrollen kan ge patienten större inflytande på interaktionen, vilket främjar individualisering av insatsen. • Fysioterapeuter behöver ha fokus på sin uppgift, men kan också låta sociala ritualer bli en tillgång i relationska- pandet, helhetsbedömningen samt behandlingsupplägget.

RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy