Fysioterapeuten 7-2018

34 FYSIOTERAPEUTEN 7/18 FAG DOKTORGRAD Anette Larsson , fysioterapeut, med. dr., Göteborgs Universitet, Sverige. Avhandlingens titel: Muscle strength and resis- tance exercise for women with fibromyalgia - a person centred approach. Handledare: Kaisa Mannerkorpi, fysioterapeut, professor, Göteborgs Universitet. Jan Bjersing, reumatolog, med. dr., Reumatologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Disputerade 5. juni 2018 vid Göteborgs Universitet. Fibromyalgi (FM) är en muskuloskeletal sjukdom med en prevalens på ca 2% i be- folkningen. De mest framträdande symp- tomen är utbredd långvarig smärta, ökad smärtkänslighet och ömhet. Andra vanliga symptom är trötthet, stelhet, oro, nedsatt fysisk kapacitet, och aktivitetsbegränsningar i dagliga livet. Studier har visat att kvinnor med FM klarar att träna på lågintensiv nivå utan att få en ökning av sjukdomsspecifika symptom. Få studier har undersökt effekten av styrketräning för kvinnor med FM men de resultat som presenterats tyder på att styrketräning kan minska smärta och för- bättra allmän hälsa. De studier som utförts har dock varit små och av låg kvalitet och fler studier behövs för att undersöka effekten av styrketräning för kvinnor med FM. Avhandlingen bestod av fyra delarbeten. Den första studien var en tvärsnitts-studie som avsåg att undersöka skillnader i mus- kelstyrka och gångförmåga, mellan kvinnor med FM och friska kvinnor som matchats för ålder och utbildningsnivå, samt faktorer associerade med sänkt muskelstyrka hos kvinnor med FM. Den andra studien var en randomiserad, kontrollerad multi-center studie som avsåg att utvärdera effekter av personcentrerad progressiv styrketräning på muskelstyrka, hälsorelaterad livskvalitet, smärta, aktivitetsbegränsningar, delaktighet i vardagliga aktiviteter och smärthantering hos kvinnor med FM. Den tredje studien av- såg att undersöka vilka faktorer som kunde förklara förbättring av muskelstyrka genom styrketräning och även faktorer som kunde predicera det slutliga värdet för muskelstyr- ka efter styrketräning. Den fjärde studien avsåg att undersöka vilka faktorer kvinnor med FM upplever kan hjälpa dem att vara fysiskt aktiva på en mer ansträngande nivå. Muskelstyrka Muskelstyrka är en grundläggande kom- ponent av fysisk kapacitet som visar på en persons fysiska förutsättningar för att klara arbete och dagliga aktiviteter. Högre mus- kelstyrka är förknippat med lägre nivåer av smärta samt lägre skattningar vid mätning av psykologiska faktorer förknippade med smärta. Muskelstyrka hos kvinnor med FM vi- sade sig vara reducerad med 20-36% och gångförmåga var reducerad med 16% jäm- fört med friska kvinnor. Symptomduration hos kvinnor med FM var associerad med nedsatt styrka i knäextension, armbågsflexi- on, hand samt nedsatt gångförmåga. Detta innebär att sjukdomsrelaterade faktorer så som duration av smärta, troligtvis bidrar till försämring av muskelstyrka och gångförmå- ga hos kvinnor med FM. Även om den fysis- ka kapaciteten sjunker med stigande ålder, så verkar det som att en längre tids sjukdom ytterligare sänker den fysiska kapaciteten. Upptäckten att symptomduration påver- kar fysisk kapacitet är en viktig kunskap för kliniker då en tidigare studie visat att symptomduration var en prediktor för fall hos kvinnor med FM, troligtvis på grund av nedsatt muskelstyrka i nedre extremiteten. Kvinnorna med FM i tvärsnittstudien uppvisade signifikant lägre styrka i knäex- tension jämfört med friska kvinnor. Styrka i knäextension och gångförmåga var båda signifikant associerade med SF36 subskala Physical function som mäter aktiviteter i dagliga livet som att gå i trappor och prome- nera längre sträckor. Det är rimligt att anta att dessa aktivitetsbegränsningar är associ- erade med försämringar i muskelstyrka och gångförmåga. Styrka i knäextension uppvisade en mått- lig association till gångförmåga, något som man även sett i tidigare studier. Nedsatt styrka i nedre extremiteten, särskilt knäex- tension har visat sig vara associerat med försämrad balans vilket ökar risken för fall, och är också associerat med försämrad gångförmåga och balans hos kvinnor med FM, och en högre incidens av fall (50%) rap- porteras i den här populationen. Eftersom ålder och socioekonomiska fak- torer, som utbildningsnivå, har visat sig vara associerade till hälsa, jämfördes vår grupp med friska kvinnor som var matchade för ål- der och utbildningsnivå. Välutbildade män- niskor antas vara mer benägna att träna och att ha en hälsosam livsstil. Tidigare studier har också visat ett samband mellan hög före- komst av FM och låg utbildningsnivå. Trots att grupperna i tvärsnittstudien matchades fanns det fortfarande en signifikant skillnad i fysisk kapacitet mellan grupperna vilket tyder på att det finns sjukdomsrelaterade fysiologiska eller neuromuskulära faktorer som påverkar fysisk kapacitet hos kvinnor med FM. Styrketräning Muskelstärkande aktiviteter, som styrke- träning, rekommenderas för den allmänna populationen för att bibehålla hälsa och fysiskt oberoende, och också för att förhin- dra utvecklingen av degenerativa åldersre- laterade kroniska sjukdomar. Att förebygga förlust av muskelstyrka och fysisk funktion verkar vara ännu mer viktigt för kvinnor med FM givet deras försämrade muskelstyr- ka. De viktigaste fynden i studie II var sig- nifikanta förbättringar i knäextension, smärtintensitet och andra hälsoaspekter i styrketräningsgruppen jämfört med av- spänningsgruppen. Dessa resultat stärktes av signifikanta förbättringar inom gruppen i styrketräningsgruppen. Den signifikanta skillnaden mellan grup- perna avseende styrka i armbågsflexion, där styrketräningsgruppen hade förbättrats mer, stärktes av signifikanta förbättringar inom gruppen i styrketräningsgruppen. Så vitt vi vet så är detta den första studien som visar att kvinnor med FM kan förbättra styrkan i armbågsflexion genom styrketräning. Förbättringen i smärtintensitet i styrke- träningsgruppen var 23% vilket represente- rade en kliniskt relevant förbättring, då en förbättring på 15% anses vara kliniskt rele- Muskelstyrka och styrketräning för kvinnor med fibromyalgi – ett personcentrerat perspektiv