Fysioterapeuten 7-2018

36 FYSIOTERAPEUTEN 7/18 efter studiens slut återgick till som den var innan studiens start. Det verkar som att del- tagarna hade svårt att bibehålla regelbundna träningsvanor utan stöd. Liknande resultat med brist på långtidseffekter där kvinnor med FM haft svårt att bibehålla nivån på träningen har även tidigare rapporterats. Främjande faktorer Att vara fysiskt aktiv är en utmaning för kvinnor med FM på grund av nedsatt fysisk kapacitet, smärta, trötthet och också på gr- und av träningsutlöst smärta. Resultaten av studie IV visade att kvinnor med FM hade viljan att vara fysiskt aktiva eftersom de hade kunskapen och erfarenheten sedan tidigare att det var bra för dem. Detta har också vi- sats i en tidigare studie där deltagare med muskuloskeletal smärta berättade att de mådde bättre både psykiskt och fysiskt av att vara fysiskt aktiva och att fysisk aktivitet också hjälpte dem att hantera smärtan bät- tre. Det fanns flera faktorer på det personliga planet som upplevdes kunna underlätta fy- sisk aktivitet, som stöd och förståelse samt hjälp med att anpassa graden av aktivitet, övningar och belastning. Detta resultat stärks av tidigare studier som visat att per- soner med långvarig smärta uttrycker behov av individuellt anpassat stöd och kontinuer- lig stöttning, helst i sjukvården, i att finna lämpliga aktiviteter och för att öka motiva- tionen. Kvinnor med FM är en heterogen grupp som består av flera subgrupper där vissa undviker fysisk aktivitet på grund av aktivi- tetsutlöst smärta. Syftet i studie IV var dock att fokusera på kvinnor med FM som då och då engagerar sig i fysisk aktivitet. Utifrån vår kliniska erfarenhet så finns det ett stort antal kvinnor med FM i primärvården som är intresserade av, och som kan vara fysiskt aktiva och därför är det viktigt att söka ny kunskap om hur vårdpersonal kan stötta dessa kvinnor i att finna sina främjande fak- torer för fysisk aktivitet. Personcentrerat förhållningssätt Styrketräning är svårt för kvinnor med FM på grund av aktivitetsutlöst smärta och konsekvenserna av detta, som till exempel kan vara att undvika ansträngande fysisk aktivitet. Tidigare studier indikerar att det finns ett ömsesidigt förhållande mellan fy- sisk funktion och tilltro till egen förmåga, att förbättra fysisk funktion leder till förbättrad tilltro till egen förmåga och tvärtom. Tilltro till egen förmåga är inte undersökt i denna avhandling men resultaten från studie III visar att sänkt smärta och låg fear avoidance bidrar till förbättring av muskel- styrka efter styrketräningen i studie II. Detta understryker vikten av att anpassa program- met till varje individ och betonar hur viktigt det är att välja rätt belastning och övning- ar för att öka muskelstyrkan utan att öka smärta och fear avoidance. Att använda sig av personcentrerat förhållningssätt i reha- bilitering, för att stärka en persons självför- troende och resurser verkar vara effektivt för att förändra beteendet att undvika fysisk aktivitet. Tidigare studier av bassängträning, stav- gång och styrketräning för kvinnor med FM visar positiva effekter på sjukdomsspecifika symptom, grad av fysisk aktivitet, fysisk ka- pacitet och hälsorelaterad livskvalitet. Trä- ningsstudierna visar att kvinnor med FM kan träna i samma miljö som friska indi- vider men med lägre vikter, längre pauser mellan seten och ibland med anpassning av övningar och utrustning. En trolig fram- gångsfaktor verkar vara att det fanns en fy- sioterapeut närvarande vid styrketräningen som kunde guida deltagarna i att hitta rätt nivå på träningen utifrån deras resurser och begränsningar och också uppmuntrade och stöttade deltagarna i att successivt öka be- lastningen. Fokus för styrketränings interventionen (studie II) var att förbättra självförtroendet och förmågan att hantera smärta hos del- tagarna. Signifikant förbättrad delaktighet i vardagliga aktiviteter efter styrketränin- gen visar att detta varit ett framgångsrikt förhållningssätt. I styrketräningsstudien startades interventionen med skapandet av partnerskap mellan patient och behandlare och inkluderade patientens berättelse, de- lat överläggande och beslutsfattande samt dokumentation. Alla förändringar av trä- ningsprogrammet och ökningar av belast- ningen gjordes tillsammans med deltagaren i partnerskap, i syfte att stärka förmågan att hantera smärta och andra symptom. Part- nerskapet är det bärande elementet i det personcentrerade förhållningssättet. Kliniska implikationer Sammanfattningsvis så visade sig kvinnor med FM ha reducerad muskelstyrka och gångförmåga jämfört med friska kvinnor och detta hade samband med högre grad av aktivitetsbegränsningar. Styrketräning utformad enligt personcentrerade principer visade sig förbättra muskelstyrka, minska smärta och aktivitetsbegränsningar samt förbättra smärthantering och delaktighet i vardagliga aktiviteter. Viktiga faktorer för förbättring av muskelstyrka var smärta och rörelserädsla före- och under träningspe- rioden. Kvinnor med FM upplevde trots sin vilja svårigheter med att hitta rätt nivå på sin fysiska aktivitet och utmanades av smärta och trötthet. Resultaten av avhan- dlingen understryker vikten av att genom ett personcentrerat förhållningssätt utforma träningsprogram som är anpassade till var- je persons resurser och begränsningar och därmed förbättra förutsättningarna att han- tera smärta och andra sjukdomsrelaterade symptom. Artikler : 1. Larsson A, Palstam A, Bjersing J, Löfgren M, Ernberg M, Kosek E, Gerdle B, Man- nerkorpi K. Controlled, cross-sectional, multi-center study of physical capacity and associated factors in women with fibromyal- gia . BMC Musculoskeletal Disorders (2018) 19:121. 2. Larsson A, Palstam A, Löfgren M, Ern- berg M, Bjersing J, Bileviciute-Ljungar I, Gerdle B, Kosek E, Mannerkorpi K. Resis- tance exercise improves muscle strength, health status and pain intensity in fibromy- algia – a randomized controlled trial . Ar- thritis Research & Therapy. 2015;17:1-15. 3. Larsson A, Palstam A, Löfgren M, Ern- berg M, Bjersing J, Bileviciute-Ljungar I, Gerdle B, Kosek E,Mannerkorpi K. Pain and fear avoidance partially mediate change in muscle strength during resistance exercise in women with fibromyalgia . Journal of Re- habilitation Medicine. 2017; 49:744–750. 4. Larsson A, Feldthusen C, Mannerkorpi K. Factors promoting physical activity in wom- en with fibromyalgia-a qualitative interview study. Manuscript. Länk till avhandlingen: http://hdl.handle. net/2077/55397 En utfyllende referanseliste er publisert i forbindelse med nettpublisering av artik- kelen på http://fysioterapeuten.no/Fag-og- vitenskap/Doktorgrader