Fysioterapeuten 9-2019

86 FYSIOTERAPEUTEN 9/19 fag För mera än 15 år sedan mötte jag en ung idrottare med ländryggsmärta (LBP). I den stunden väcktes mitt intresse för LBP hos unga idrottare. Det visade sig att hens LBP, efter den kliniska undersökningen (enl. OMT steg III) och en vidare utredning med MRT och Datortomografi, var orsakat av Spondylolys (en stressfraktur i Pars Interartikularis (PI)i ländryggens nedersta kotor). Det här är en krönika om positiva och negativa konsekvenser av människans (ländryggens) förmåga att tåla belastning, när vi växer och i vuxen ålder, om vi är stil- lasittande eller mycket aktiva. Ländryggsbesvär i befolkningen i världen Många människor i världen har ont i sin ländrygg (1). LBP anses vara det tillstånd som skapar mest påverkan på den fysiska förmågan och orsakar flest år med nedsatt fysisk kapacitet av alla sjukdomar, i världen (2). För många börjar besvären redan när man är ung och fortsätter upp i vuxen ålder (3). Ja, faktiskt är det mera än 4 gånger så stor risk att få återkommande ryggsmärtor i vuxen ålder om besvären börjat i ungdomen (4). Ungdomar som valt att satsa på idrott med många träningstimmar är särskilt ut- satta och beskriver LBP oftare än sina jäm- nåriga med färre träningstimmar (5). Fysisk aktivitet och ländryggsbesvär Såväl ungdomar som vuxna mår bra av att vara fysiskt aktiva på den nivå som passar hen som individer (6). Vi vet, av många stu- dier, att konsekvenserna av fysisk aktivitet och idrott är goda. Den fysiska aktiviteten, gör oss friskare och tåligare för fysisk belast- ning även som vuxna (7). Effekterna är att vi bygger ett starkare skelett tåligare senor och senfästen samt starkare och uthålligare mus- kulatur. En bra balans i tåligheten mellan dessa strukturer är viktig för att förebygga dålig hälsa och skador (7). Är det en skillnad mellan LBP hos vuxna och ungdomar? Medan vuxna med sin färdigt vuxna kropp har en bra förutsättning att tåla fysisk belast- ning (förutsatt att man vant den vid detta), är det andra förutsättningar hos unga män- niskor. Ungdomar som växer går igenom puberteten (flickor 10–16 år, pojkar 12–18 år) med förändrade förutsättningar att tåla fysisk belastning. Tillväxtspurten i slutet av den individuella puberteten skapar län- gre hävarmar, muskulatur som växer och senor som drar i infästningarna i skelet- tet. Längdtillväxten prioriteras och gör att kalcium koncentreras till tillväxtzoner för längdtillväxt. Således minskar koncentra- tionen i mera centrala delar av kroppen och gör den något känsligare för belastning. Detta normaliseras när man vuxit färdigt (8). Det skall betonas att det inte är farligt att träna under denna period, men innehål- let i träningen är avgörande för utfallet (8). Hos vuxna är det vanligare med skador på diskens vävnader, muskler och senor medan ungdomarna oftare får skador på skelettet, ändplattorna mellan kotkroppen och dis- ken, i kotkroppen och i senornas infästnin- gar i skelettet (5). Konsekvenser av belastning hos växande individer Att belasta sin kropp fysiskt ger goda konse- kvenser i många avseenden. För skelettet är det nödvändigt med belastning. Konstruk- tionen är starkt och lätt. Skelettet har ett hårt ytligt skikt (corticalis) och ett något porösare skikt med balkar av benvävnad (trabecular bone), Som levande vävnad innebär det att övning och belastning ger tålighet och för- måga upp till en viss gräns (9, 10). Från det att vi föds och kämpar för att lära oss krypa, stå och gå till långt upp i ålderdomen kan man med träning och belastning förbättra såväl tålighet, styrka, uthållighet och balans. Ungdomar som vill satsa på sin idrott på elitnivå exponerar sin kropp för höga belastningar i alla delar av skelettet såväl de centrala delarna (bålen, nedre delen av ryggen och bäckenet) som de mera perifera delarna (armar och ben). Bukpressen som man åstadkommer när man spänner mage, bålens muskler och bäckenbotten ger såväl stabilitet som avlastning av ländryggen (11) Repetitiva höga belastningar i ett set av styr- keträning kan orsaka trötthet i bålmuskula- turen som gör att man förlorar kontroll/sta- bilitet i området (11). En person som väger 80 kg och står upprätt belastar sin ländrygg med ca. 80 kg (800 N) och när hen sitter ner i upprätt ställning, blir belastningen på ländryggen ca. 100 kg (1000 N). Om samma person lyfter en yttre vikt på 20 kg får man en belastning på ländryggen motsvarande ca 400 kg (4000 N). Lyfter man en vikt på 80 kg ger det en belastning på ländryggen på 1000 kg (10000N) (11). Samma person som gör ett ben böj med 130 kg på axlarna ska- par ett tryck mot de nedre segmenten på ca 20 gånger sin kroppsvikt (12). Orsaken till dessa höga belastningar beror på hävarmen, tyngden du lyfter, tyngden av överkroppen och den belastning som skapas av ryggens Finns det något samband mellan länd- ryggsbesvär hos ungdomar och vuxna? Claes Göran Sundell , MD, fysioterapeut, specialist i Idrottsmedicin. Certifierad inom Ultraljudscanning genom Fysioterapeuter- na, Ortopedisk Medicin (Steg III). Idromed AB i Skellefteå, Sverige (www.idromed.se ). claes.g.s@telia.com. Denne fagkronikken ble akseptert 1.november 2019. Fagkronikker vurderes av fagredaktør. Ingen interessekonflikter oppgitt. KRONIKK